Blev kosttillskotten verkligen billigare? Facit efter momssänkningen

När momsen på livsmedel sänktes från 12 till 6 procent i april innebar det att apoteken i teorin kan sänka priserna på kosttillskott med 5,4 procent. Hur stor del av den teoretiska prissänkningen har förts vidare till kunderna? Hur skiljer sig agerandet åt mellan de olika kedjorna?

Den mediala uppmärksamheten har främst handlat om matpriserna, men sänkningen omfattar även kosttillskott, en kategori där apoteken står för en stor del av försäljningen och där prisgenomslaget granskats betydligt mindre. Kedjorna har själva kommunicerat sänkta priser på tusentals apoteksvaror (Svensk Farmaci, Market), men trots att samtliga berörs av lagändringen varierar prisförändringarna kraftigt aktörerna sinsemellan.

Analysen avser onlinepriser. Störst momseffekt uppmäts hos Apotek Kronan och Hjärtat, vars kosttillskott blivit 9,3 respektive 7,8 procent billigare än kedjornas övriga sortiment, mer än hela momssänkningen. I andra änden återfinns Apoteket och Apohem, där kosttillskotten knappt rört sig alls jämfört med resten av sortimentet.

Procentsatserna i artikeln handlar om priser, inte momssatser, och de är relativa: de anger hur mycket mer kosttillskottspriserna har sänkts jämfört med hur samma kedjas övriga, icke momsberörda sortiment utvecklats under samma period. På så vis rensas allmänna prisrörelser, som inflation, generella kampanjvågor och säsong, bort, och det som återstår kan kopplas till just momssänkningen. En kedja som sänkt kosttillskotten med 5 procent men samtidigt sänkt allt annat lika mycket har alltså inte gett kunderna någon momseffekt alls.

Kedjorna hann förbereda sig

Momssänkningen blev känd redan i september 2025, vilket gav kedjorna ett drygt halvår att anpassa sina priser innan den trädde i kraft. Hur priserna rörde sig före och efter sänkningen är därför också relevant. Mest talande är DOZ, som redan veckan innan den 1:a april sänkte sina priser med hela 13,5 procent. Sedan dess har en del av sänkningen ätits upp: jämfört med kontrollgruppen ligger DOZ kosttillskott idag 4,1 procent lägre än före sänkningen. Däremot höjde Bonmed och Meds priserna på sina kosttillskott med 3,1 respektive 2,0 procent jämfört med sitt övriga sortiment mellan Q4 2025 och Q1 2026, vilket innebär att en del av sänkningen efter den 1:a april utgår från en förhöjd prisnivå.

Kronans topplacering kräver också en brasklapp. Kedjans kosttillskott blev bara omkring 2,5 procent billigare i absoluta tal, resten av den uppmätta sänkningen på 9,3 procent beror på att kedjans övriga sortiment samtidigt blev dyrare. Lägg till att 71 procent av sänkningen består av kampanjer, så finns det skäl att ta förstaplatsen med en nypa salt.

Kampanjer i stället för sänkta listpriser

Skillnaden i andel rabatterade produkter, före och efter momssänkningen.

Momssänkningen är dessutom tillfällig och gäller till och med 31 december 2027, vilket gör frågan om hur sänkningarna är konstruerade extra relevant. Ett sätt att tillfälligt sänka sina priser är att sätta sina produkter på kampanj, för att sedan avsluta kampanjen och återgå till normalt pris. Alla aktörer förutom DOZ har ökat sin kampanjfrekvens sedan den 1:a april. Men aktörerna skiljer sig rejält åt i hur mycket av sänkningen som faktiskt består av kampanjer: hos Meds är det bara 1 procent, medan 71 procent av Kronans och 75 procent av Hjärtats sänkningar utgörs av kampanjer som kan avslutas när som helst. Listpriset har i många fall alltså inte ändrats. De två kedjor som toppar rankingen för störst sänkningar är därmed precis samma aktörer som lättast kan återgå till sina gamla priser. Hos Apohem spelar kampanjerna en försumbar roll i sänkningen, omkring 11 procent.

Priserna har börjat krypa uppåt

Ett sänkt pris i april behöver inte säga något om prisläget idag. Jämför man prisnivån per den 30:e juni med den lägst uppmätta sedan sänkningen den 1:a april framkommer att Kronan och Apoteket knappt har rört sig, medan Apohem har rört sig uppåt med hela 12 procent, mer än dubbelt så mycket som hela den teoretiska momssänkningen. Värt att notera är att listpriset har legat stilla för alla aktörer, den effektiva prishöjningen kommer alltså från färre eller grundare kampanjer.

Generellt sett är skillnaden mellan bästsäljare och övrigt sortiment liten: bästsäljare sänktes i snitt med 4,3 procent medan övriga sortiment sänktes med 5,2 procent. Undantaget är Bonmed, som sänkte sina bästsäljare med 1,1 procent och resten av sortimentet med 7,5 procent, det största uppmätta gapet och en indikation på att sänkningen drivs av mindre säljande produkter för att inte lönsamheten ska ta en smäll.

Tre kap sedan momssänkningen

För att göra prissänkningen mer konkret har Aposmart tagit fram de bästsäljande produkter vars pris minskat mest hos alla aktörer. Om du letar efter ett kap är här de tre kosttillskotten som minskat mest i pris sedan den 1:a april!

Du kan själv jämföra dagsaktuella priser i Aposmarts kategori för vitaminer och mineraler.

Metodik

Datan utgörs av en prislogg per produkt och återförsäljare, som skrivs fram till en daglig tidsserie där priset antas ligga stilla mellan observerade ändringar. I analysen ingår endast onlinekanaler och inte fysiska butiker. Kosttillskotten rensas både automatiskt och manuellt, så att läkemedel och andra produkter som inte omfattas av momssänkningen utesluts. I kontrollgruppen ingår produkter sålda av samma aktör men utan förändrad momssats (Skatteverket). Cirka 2 400 kosttillskott och 1 000 kontrollprodukter ingår, varav 250 kosttillskott identifierats som bästsäljare. Urvalet består av de mest omsatta produkterna i respektive grupp, och snittförändringarna är oviktade, varje produkt väger lika.

Analysen utgår från det pris konsumenten faktiskt möter, inklusive kampanjpriser. För att enskilda korta kampanjer inte ska slå igenom har ett strukturellt pris införts: en bakåtblickande, rullande 42-dagarsmedian. Kortare kampanjer påverkar inte medianen, medan långvariga kampanjer gör det, och behandlas då som en reell prissänkning. Hur stor del av sänkningarna som består av kampanjer redovisas separat. Fönstret nollställs den 1:a april för att inte gamla priser ska påverka nivån efter brytpunkten. Som jämförelseperiod före brytpunkten används i första hand mars 2026, inte hela första kvartalet. Anledningen är att flera kontrollprodukter hos Kronan låg på en lång kampanj mellan november 2025 och februari 2026, en bredare jämförelseperiod hade fått deras återgång till ordinarie pris se ut som en generell prishöjning och därmed blåst upp den uppmätta momssänkningen artificiellt. Januari–mars används som en bredare robusthetskontroll vid sidan av.

Kring själva brytpunkten exkluderas dagarna 25:e mars till 8:e april symmetriskt ur perioderna både före och efter brytpunkten. Det täcker in påsken och gör att förtida prisändringar syns i stället för att räknas in i jämförelseperioden. Det var så Doz sänkning veckan före den 1:a april kunde identifieras. Perioden efter brytpunkten sträcker sig från 8:e april till 30:e juni. Minst 20 giltiga dagar per produkt och period krävs för att den ska räknas med. Huvudmåttet är kedjans prisförändring på kosttillskott minus samma kedjas förändring på kontrollgruppen (en så kallad diff-in-differences-beräkning). Kontrollgruppen fångar den allmänna prisutvecklingen hos kedjan, som inflation, generella kampanjvågor och säsong. Det som återstår drivs i huvudsak av momssänkningen, även om kampanjer riktade specifikt mot kosttillskott inte kan skiljas från momseffekten, därför redovisas kampanjernas andel av sänkningarna separat. Det är denna relativa förändring, inte den råa, som ska jämföras mot den teoretiska maxsänkningen på 5,36 procent.